Att resa är att leva

Resor över hela världen

Kategori: Historia

En udda kyrka och ett LEGO-museum

Igår reste vi vidare och styrde kosan mot Kutna Hora som ligger ungefär en timme öster om Prag. Här ligger benhuset i Sedlec, eller ”skelettkyrkan”.

För oss svenskar (som dessutom lever i en märklig kultur där vi helst inte vill påminnas om döden överhuvudtaget) ter sig detta förstås oerhört konstigt. Men ossarium, benhus, förekommer i såväl kristen (främst romersk-katolsk) som judisk tradition. Förr när väldigt många dog samtidigt behövde man helt enkelt göra plats för nya gravar och då tog man upp benrester och gav dem en ny viloplats genom att skapa konst av dem i ett ossarium. (Osso=ben)

Här i Sedlec har ben från 60000 människor skapat inredningen. Ett sätt att påminna om att livet tar slut, som i uttrycket ”Memento mori”, (”Tänk på döden”, eller ”Kom ihåg att du är dödlig”.) Lite fint ändå tycker jag.

Det är inte obehagligt i benhuset, det tyckte inte jag i alla fall. Men det är ju oerhört udda för oss som är helt ovana! Jag tyckte ändå att det kändes lite knepigt – i synnerhet med gravfriden med tanke på att det blivit en jättestor turistattraktion. Även om det fanns en väldigt värdig inställning och man skulle respektera friden och tystnaden därinne. Dubbla känslor så att säga…

IMG_1153IMG_1155IMG_1154IMG_1156IMG_1157IMG_1158

Sedan åkte vi till ett mer livat ställe, nämligen ett LEGO-museum. Vi hade nog lite för höga förväntningar för det var inte mycket att ha. Hade väntat oss fler och större modeller. Men det fanns många av LEGOs originalmodeller. Vi tyckte det var roligare med byggnadsverk.

Frihetsgudinnan

Frihetsgudinnan

Big Ben

Big Ben

Kyrkan i Kutna Hora

Kyrkan i Kutna Hora

Benhuset i Sedlec

Benhuset i Sedlec

Sedan åkte vi mot Wroclaw och på vägen dit slog vi läger på en fin och välskött liten camping i Bolkow. Den heter Camping Pod Lasem och är en lugn camping i ett grönområde, med två små pooler. Det var 32 grader när vi kom fram så ett bad kändes bra!

IMG_1165

Till middag gjorde vi pommes i Omnian.

IMG_1166

Det jag borde haft en bild på men glömde fota var det fantastiska köttet som vi köpte hos en slaktare i Kutna Hora. 27 kronor kilot för jättefin utskuren kotlett!

Rothenburg ob der Tauber

Vid tiotiden lämnade vi Fulda och begav oss mot Romantiska vägen. Stannade och tankade vid Würzburg och där växte vinrankorna intill macken. Nu är vi i Franken!

IMG_0352

Första delen av Romantische Strasse visade sig vara rätt överreklamerad. Vi stannade i Lauda som skulle vara ”en känd vinstad med många kyrkor och andra gamla vackra byggnader”. Det var helt dött! Och helt utan charm! Vi åkte vidare mot vårt mål för dagen, nämligen Rothenburg ob der Tauber. NU blev det bättre! För att vara säkra på en plats hade vi faktiskt, för en gångs skull, ringt på förmiddagen och bokat plats på en camping. Där checkade vi in (Camping Tauber-Romantik). En liten jättefin camping, mer som en högklassig ställplats egentligen.

Det var knappt två kilometers promenad in till torget och bara uuuuppför. Vi knatade på i den branta backen och kom till torget och den världsberömda julaffären. Den såg inte så stor ut utifrån men därinne tog det aldrig slut! Vi gick igenom butiken på en knapp timme. Där fanns ALLT i julväg! En del fint, mycket fult men kul att se!

IMG_0360

IMG_0368

IMG_0365

När vi kom ut kom en störtskur så vi rusade in på första bästa gasthaus och tog en dricka. När vi kom ut hade det klarnat upp och vi kunde fortsätta vår promenad i denna supermysiga stad.

IMG_0369

IMG_0358

IMG_0373

IMG_0374

Sedan var det dags för middag. Vi hittade en fin uteservering och beställde varsin schnitzel. De var gigantiska!

IMG_0378

Erik var dock hungrig…

IMG_0380

…att döma av tallriken!

IMG_0384

Så var det dags för kvällens begivenhet: att följa med ”nattvakten” på en guidad vandring. Det var vi och 150 begeistrade amerikaner. Fantastiskt kul och underhållande – han tog oss igenom medeltiden och stadens tidiga historia från 1200-talet, via pesten, reformationen och renässansen till andra världskriget och nutid.

IMG_0401

Vi gick runt till olika platser i stan och avslutade med en fin utsiktsvy.

IMG_0405

Sedan promenerade vi hem till husbilen igen.

Härliga dagar hos gudbarnen

Efter att vi släppt av Klara reste vi vidare till Kramfors där två av gudbarnen bor. Det blev ett härligt återseende med underbart god middag.

image

Dagen därpå åkte vi på en guidad båttur på Ångermanälven där vi också åt buffé.

Fina gudbarnen.

Fina gudbarnen.

Höga kustenbron.

Höga kustenbron.

Sedan besökte vi Murberget.

Fred guidade.

Fred guidade.

Och tog en fika vid Höga kustenbron.

Bron från land.

Bron från land.

Och på vägen hem tittade vi också till monumentet i Lunde där skotten i Ådalen ägde rum 1931.

image

Sedan bar det iväg ut till Myckelby och familjen Mellbergs stuga. Där bodde Tinas farmor på sin tid och där har jag tillbringat många sportlov och sommarlov!

Jörgen grillade på kvällen.

image

Nästa dag var det iväg för en guidad tur i Ytterlännäs gamla kyrka.

image

image

image

image

Vi hann även gå och bada med barnen medan Fred och Jörgen åkte för att gå på rundvandring  i ett whiskydestilleri.

image

Idag började vi med besök i Styrnäs kyrka medan barnen fick sova ut. Fred guidade!

image

image

image

Sedan var det meningen att vi skulle åka till Fort Kodiak men det spöregnade då, så vi tog det lugnt och åt lunch i godan ro istället. Och framåt eftermiddagen var det dags att packa ihop och åka vidare. Imorgon hämtar vi Klara!

 

 

 

Berlin

Vi avslutade vår resa med en heldag i Berlin. Övernattat hade vi ju gjort i Leipzig (eller, ja, strax utanför, staden såg vi inget av). Vi släpptes av vid Tiergarten, inte långt från ”läppstiftet och puderdosan” och den sönderbombade kyrkan. De flesta i gruppen gick dit men där har jag varit några gånger så jag nöjde mig med att bara passera förbi. Dessutom fick jag syn på en Pull&Bear-butik, en av dotterns favoriterbutiker som jag sällan stöter på, så jag tänkte för ett ögonblick att jag skulle gå dit och köpa födelsedagspresenter. Insåg dock när jag drog i dörren att det var söndag och i Tyskland är det stängt på söndagar. En tjej som stod utanför upplyste mig förvisso om att de öppnade klockan 13 men då var det så dags för min del (några söndagar per år har butikerna öppet i Tyskland. Detta var en sådan söndag eftersom allt var stängt i lördags på grund av nationaldagsfirande och till på köpet 25-årsjubileum sedan Tysklands återförenande.

Nåväl jag promenerade omkring i det soliga höstvädret en stund innan jag drog mig bortåt Svenska kyrkan där vi skulle få lunch och föredrag. Vi fick goda baguetter medan vi lyssnade till Victoriaförsamlingens kyrkoherde Lena Brolin som höll ett sååå bra och intressant föredrag om den svenska församlingens historia och inte minst om de insatser som ett par tidigare svenska kyrkoherdar gjort här före och under Andra världskriget.

På Victoriaförsamlingens vägg hänger minnesplaketter över kyrkoherdarna Birger Forell och Erik Perve som gjorde stora insatser för mänskligheten.

image

image

Efteråt var det mässa och sedan fotografering av hela gänget på trappan utanför. (Jag tog dock ingen bild eftersom jag stod upptryckt högst upp i det stora gänget).

Sedan blev det 2,5 timmars sightseeingtur i Berlin. Guide var en svensk tjej som bott i stan i över 20 år och hon höll en väldigt trevlig guidning med mycket information och humor. Jag har varit i Berlin några gånger men aldrig åkt någon guidad tur där man fick lite överblick över hela staden, så det var ju kul!

Brandenburger Tor var inte tillgängligt på grund av det stora 25-årsfirandet som fortfarande pågick med en stor scen vid monumentet där en konsert var i full gång. Men det har jag ju å andra sidan fotat förr, från ”rätt” håll.

Däremot stannade vi till en stund vid det närliggande monumentet över de judar som dog under kriget.

image

image

Och så förbi TV-tornet förstås. Förra gången vi var här så åt vi lunch uppe i den ”snurrande” restaurangen, hela familjen. En väldigt speciell upplevelse som rekommenderas.

image

Och så stannade vi vid East Side Gallery förstås. Så tråkigt bara att folk inte kan låta saker vara ifred utan måste klottra sönder murresterna som konstnärer har målat på.

image

image

image

Ja, nu hade det plötsligt blivit kväll så det var dags att bege sig till flygplatsen och åka hem. Har jag inte gjort det förr, så gör jag det nu, nämligen utnämner Tegel till världens tråkigaste flygplats. Måtte den nya flygplatsen bli klar nån gång (fast det har ju varit på gång i ett antal år nu…) Urtrist miljö och inget vettigt att äta. Vi var jättehungriga och det enda som finns är tre ”restauranger” (läs: korva-kok) med korv och mackor på menyn. Enbart. Och bakad potatis på ett ställe. Obegripligt att en så stor och trendig stad inte kan erbjuda något bättre i flygplatsväg!

Wartburg, Erfurt och pyttelite Bach

Vi vaknade alltså i Eisenach och efter frukost bar det iväg för morgonbön och guidning på borgen Wartburg med sin fantastiska utsikt.

image

image

I detta sammanhanget var den mest intressant eftersom det var här som Luther satt i skyddsarrest i tio månader. Efter att teserna spridit och nått påvedömet ställdes Luther inför generalförsamlingen i Worms. Utfallet blev att han bannlystes och förklarades fredlös. Vem som helst kunde döda honom närhelst det passade. Det var brottsligt för tyskarna att bjuda honom mat och husrum. Men tänka sig! På vägen därifrån blev han ”kidnappad”. Kurfursten Fredrik den vise hade ett gott öga till Luther och hade planerat en skyddskupp, så Luther tillfångatogs och skyddades alltså inne i denna borg. Han klädde ut sig, odlade skägg och kallade sig Junker Jörg.  (Märk väl att resan inte gick i kronologisk ordning, detta var alltså medan Luther ännu var munk och innan han gifte sig med Katarina).

image

Luthers rum – ett porträtt på honom som Junker Jörg syns på bilden nedan.

image

Luthers föräldrar fanns förresten också på originalporträtt här i borgens museum.

image

Vi gick en guidad tur och avslutade besöket med fika. De som ville gick upp i tornet. Till dem hörde inte jag…

image

Sedan åkte vi ner till stan igen. Min grupp åt lunch på Bachhaus. Vi fick bratwurst och sauerkraut och det tog låååång tid att få maten, trots att den var förbeställd så kaffet hann vi inte ens att få in vid vårt bord innan det var dags att dra vidare. Då var det sex minuter tills bussen skulle gå så jag rusade in på Bachmuseet och köpte en pepparkaksform i form av en g-klav. Det var vad som hanns med. Det och snabbfotografering av Bachs hus och statyn. Johann Sebastian Bach är alltså född här i Eisenach.

image

image

Museet såg jättefint ut så det får nog bli en tur tillbaka till Eisenach vid tillfälle. Men nu var det hög tid att resa vidare till Erfurt.

Väl där gick halva gruppen till Augustinerklostret med Peter medan min grupp gick till Domkyrkan med Göran. Det var stort partaj i stan med tivoli och marknad – nån sorts Oktoberfest. Den traditionen sprider sig över Tyskland!

image

image

Domkyrkan var pampig så här blev det förstås tid att gå och se sig omkring.

image

image

image

image

image

Sedan var det vår tur att gå till Augustinerklostret och bli visade runt av den engagerade och kunnige guiden Malkolm.  Det var här som Martin Luther gick i kloster som ung.

image

image

image

Sedan var det dags för middag på Radisson Blu – en fantastisk buffé. Proppmätta reste vi sedan vidare till vårt övernattningshotell utanför Leipzig.

Mässa, Lutherhaus och trädplantering

Fredagen började med mässa i Marienkirche (där Lutherkören alltså framträdde. Det var roligt att sjunga i Luthers gamla kyrka!)

image

Vi gick ett varv runt kyrkan och tog en bild från andra sidan. Sist jag var här var kyrkan mörk och trist, men nu var den oputsad inför jubileet.

image

Sedan bar det iväg till Lutherhaus med Peter. På vägen passerade Philip Melanchtons hus – han var Luthers vän och kollega. Inte prästvigd själv men en av dem som hjälpte till att genomdriva reformationen.

image

Det var alltså detta tidigare kloster som kom att bli hans och Katarinas hem. Enligt Luther var ju klosterväsendet och celibatet fel, så klostren stängdes.

image

Luther var ju både munk och präst och som katolsk präst fick han inte gifta sig men det var han uppenbarligen också emot. Att han gifte sig med just Katarina var lite av en slump. Hon hade nämligen, tillsammans med elva andra nunnor, bestämt sig för att rymma från sitt nunnekloster. Sägnen berättar att de smugglades ut från klostret i silltunnor! Luther fick dessa tolv förrymda nunnor på halsen och gifte bort dem, en efter en. Till slut var det bara Katarina kvar och hon ville helst gifta sig med en annan, men fick hon inte honom så tog hon väl Luther, lät hon meddela. Och så fick det alltså bli. Det resulterade i ett varmt och kärleksfullt äktenskap och paret fick, som tidigare nämnts, sex barn.

Katarina, eller Käthe som Luther kallade henne, var på språng utanför huset! Det var hon nog för det mesta, för det tycks ha varit ett rekorderligt fruntimmer som skötte hela gårdens alla praktiska sysslor.

image

Inne i Lutherhaus blev det förstås rundvandring med vår eminente guide Göran (längst till höger i bild).

image

Här ägde de omtalade bordssamtalen rum:

image

Sedan gick vår halva av gänget till Brauhaus för att äta lunch och blev serverade en god fiskrätt. Sedan var det dags för trädplantering!

I Luthergarten ska företrädare för olika kyrkofamiljer plantera 500 träd, med anledning av de 500 år som gått sedan reformationen. Nu var träden ganska stora och av praktiska skäl redan planterade men det hölls en liten ceremoni på engelska och sedan fick vår biskop symboliskt ”plantera”,  det vill säga ösa på lite jord och vattna.

image

Efter detta bar det iväg på en 3,5 timmar lång bussresa till Eisenach, där vi checkade in på hotellet innan kvällen avslutades med middag och underhållning.

I Luthers fotspår

Nu har jag varit på studieresa. Färden gick till Tyskland och syftet var att lära sig mer om Martin Luther. I Tyskland är uppladdningen inför reformationsåret 2017 redan i full gång, de laddar inför det i tio år! Då är det alltså 500 år sedan Martin Luther spikade upp de berömda teserna på Slottskyrkans port i Wittenberg. Om det nu var han som gjorde det…

Jag anslöt till mitt resesällskap på Landvetter på torsdagmorgonen och när vi landat i Berlin väntade vår buss (och våra guider Peter och Göran) så vi åkte direkt till Wittenberg och checkade in på hotellet. Sedan följde min grupp med Peter till Marienkirche, det vill säga Stadtkirche. Den besökte jag som hastigast för några år sedan och nu kände jag knappt igen mig. Oj, vad de fixat till den och putsat om den inför firandet!

image

image

Vi fick en fin guidning och det pågick dessutom en konstutställning i kyrkan om Lucas Cranach den yngre och hans konst. Den fick man dock inte fotografera. Det är ju Cranachs pappa, Lucas Cranach den äldre, som målat reformationsaltartavlan i kyrkan och det var ju roligt att få se den i verkligheten!

image

I dopfunten är Martin Luthers och Katarina von Boras alla sex barn döpta.

image

Efter besöket i kyrkan gick vi och fikade på ett glasscafé vid torget. Där stod både Luther och Melanchton förstås.

image

image

Sedan gick vi till Slottskyrkan. Den är för närvarande stängd för renovering och hela slottet renoveras och byggs ut inför 2017. Men tesdörren fick vi se. Peter tog på sig Luthermössan.

image

image

Det sägs ju att Martin Luther spikade upp sina 95 teser på kyrkporten och det låter ju väldigt dramatiskt och som en rejäl protest. Protest var det ju förvisso men egentligen var det inte särskilt konstigt att teser sattes upp på kyrkporten. Det är inte helt säkert att det var Luther själv som spikade upp teserna, det kan ha varit någon av hans kollegor, men säkert är att teserna sattes upp på ett eller annat sätt på en eller annan kyrkport, kanske på flera stycken. Dåtidens lärda män gjorde nämligen så – de satte upp teser för att skapa debatt och diskussion och sedan skulle dessa teser motbevisas. Ungefär som på något internetforum idag skulle man kanske kunna säga! Luthers teser handlade främst om avlatshandeln, som innebar att kyrkan sålde syndaförlåtelse och förkortad tid i skärselden mot att man betalade en summa pengar och fick ett färdigtryckt brev, ett intyg så att säga. Detta, och påvens primat och ”ofelbarhet”, vände sig Luther starkt emot (bland annat) och det var detta han ville få fram med sina teser. Vad han kanske inte räknat med (och inte påven heller…) var att boktryckarkonsten gjorde att dessa teser började tryckas upp och spridas lavinartat och Luther blev ett stort problem för den romersk-katolska kyrkan. Men mer om det i senare inlägg.

Efter detta var det dags att gå tillbaka till hotellet, byta om och sedan gå till körövning. Lutherkören skulle nämligen öva inför sitt allra första (och enda?) framträdande i kyrkan påföljande dag. Vi övade i hotellets lobby för där råkade det finnas en flygel. Och sedan var det middag och läggdags efter en intensiv dag.